Ahendra's Blog

När dog János Kovác? Analys del 2.

Posted on: september 22, 2010

När man har läst färdigt Lajos Zihalys novell ”När dog Janós Kovác?”  så lämnas man med en lätt deprimerande känsla. Den känslan kommer inte bara ifrån vad texten handlade om, vilket man lätt hade kunnat tro, utan också från hur den är berättad. Zihaly hade kunnat berätta precis samma historia, men på ett helt annat sätt och känslan hade varit helt annorlunda.

Det berättar perspektiv Zihaly har valt är ”den allvetande berättaren”. Detta märks tydligt då han har tillgång till alla personer i novellens tankar och känslor. Det hade inte alls varit samma historia om vi inte hade fått ta del av vad folk tänker och känner.

Berättarstilen går ut på att man kastas in i historien i János Kovác sista kväll i livet och får följa vad som händer efter hans död med en del tillbakablickar,som folks minnen och liknande. Allt som allt utspelar den sig från den kväll János Kovác dör tills den sista biten papper med hans underskrift på spolas bort 46 år senare, men som sagt med en del tillbakablickar från tidigare år också.

En annan viktig del av berättandet är också sättet han har valt att beskriva miljö, känslor och personer. Allt är väldigt dyster, smutsigt och mörkt och de flesta minnen är sorgliga. Hade man tagit bort detta hade nog de flesta inte alls funnit berättelsen så deprimeranade. Bilderna man får i huvudet av beskrivningarna påverkar mycket.

Zihaly ger inte mycket detaljer, och berättar inte med mycket känsla. Även fast det är en allvetande berättare håller han sig väldigt mycket till konkreta saker. Ett exempel på det är att han bara berättar att János dör, aldrig vad som faktiskt hände med honom. Med tiden är han däremot väldigt exakt, istället för att till exempel säga cirka 20 år så ger han oss exakt 21 år. Hade han skrivit cirka 20 i ställer för 21 hade det inte ändrat historian särskilt mycket eller alls – men det hade gett en helt annan känsla. Därför att tiden spelar en huvudroll i denna novell.

Jag gillade den här novellen väldigt mycket. Jag tycker att det är intressant hur han med så lite ord ändå kan få oss att föreställa oss allt exakt som han vill. Smutsigt, fattigt och dystert. Jag gillar frågan den här novellen ställer – därför att den är viktig. Trots det tror jag det hade varit intressant att läsa en historia som denna utan allt mörker och smuts, utan alla sorgliga minnen – eftersom döden ofta tolkas som sorglig ändå. Jag tycker det hade varit intressant att se vilken känsla en sån här text som inte försökte förmedla någon speciell känsla hade lämnat på folk. Det hade verkligen varit en tankeställare om man dessutom hade behövt tänka efter vad man tyckte själv.

1 Response to "När dog János Kovác? Analys del 2."

Många bra berättartekniska iakttagelser! Bra att du också resonerar kring hur berättartekniken påverkar upplevelsen. Släpp inte resonemangen för snabbt. Vilka bilder får man i huvudet? Hur påverkas upplevelsen av tillbakablickarna? Osv…

Bra bra!

H

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: